novelless

- Vad gjorde ni igår, du och killen du skulle träffa? frågar mamma.
- Äsch, inget speciellt.. pratade och så, varför undra du? svarade jag.
- Nej , jag bara.. , säger mamma.
- Ät upp maten, vi ska åka och handla idag, säger pappa.
- Men va? Måste vi följa med, jag har ju lovat Sebbe att träffas, suckar jag.
- Sebbe och Sebbe, varför träffar du han för? Du kan ju leka med Clara, säger pappa.
- Är du störd eller? Jag vill väl träffa kompisar, du är ju fan sjuk.. , svarade jag och sprang ut.

Jag satt mig på en sten vid stranden och messade med Sebbe.

Kom till stranden, ska Amanda med? Puss från Felicia ;* ♥

Okej jag kommer, nej hon ska hjälpa hennes mamma !! Puss från S ♥

Efter en stund kommer han, jag blir lite generad men försöker dölja det. Han sätter sig bredvid mig och tar tag i min hand, han kramar om den och tittar upp på mig. Sedan ger han mig en kyss, som igår.
- Hej, säger han efter en stund.
- Hej , svarar jag och tittar honom djupt in i ögonen.
På något sätt blir jag lite modig och sätter mig i hans knä och ger han en lång kyss, jag böjer mig över honom och kramar om hans hår.
- Kom, jag ska visa dig en sak , säger han efter en stund och tar tag i min hand och springer iväg.
Vi kommer fram till en motorbåt och han sätter sig i den.
- Ska vi åka , törs du det? frågar han.
- Kan du köra då ? skrattar jag.
- Klart jag kan, så dålig är jag inte, kom hoppa ner jag har flytvästar här, säger han och visar upp en plats till mig.
Jag hoppar ner i båten och känner mig osäker, men jag måste kunna lita på honom, tänker jag.
Jag får en flytväst och jag tar på mig den , den är stor och klumpig men duger i alla fall.
- Vart ska vi ? frågar jag.
- Andra sidan sjön, det är mycket finare där , svarar han.

När vi är framme hoppar Sebbe ut och lyfter ut mig, jag kan inte hålla mig för skratt när han lyfter ut mig.
Framme är det en skog , mycket finare än där jag bor, en strand med mjuk sand som kittlas under tårna.
- Fint va? Här brukade jag och .. , säger Sebbe och slutar prata.
- Du och vem ? frågar jag.
- Äsch, Tessan förra sommaren bara, hon tror vi är tillsammans fortfarande,  säg inte ett ljud att vi träffas, okej? säger Sebbe.
- Javisst, svarar jag.
Tessan , tänker jag. Jag känner henne inte, men hon ser väldigt svartsjuk ut t.o.m första gången vi träffades.
det ringer i min mobil och jag tar upp den och svarar.
- Hallå ? säger jag.
- Kom hem nu , svarar mamma och lägger på.

- Jag måste gå, säger jag.
- Okej , jag skjutsar hem dig, säger Sebbe.