novelless

- Vad gjorde ni igår, du och killen du skulle träffa? frågar mamma.
- Äsch, inget speciellt.. pratade och så, varför undra du? svarade jag.
- Nej , jag bara.. , säger mamma.
- Ät upp maten, vi ska åka och handla idag, säger pappa.
- Men va? Måste vi följa med, jag har ju lovat Sebbe att träffas, suckar jag.
- Sebbe och Sebbe, varför träffar du han för? Du kan ju leka med Clara, säger pappa.
- Är du störd eller? Jag vill väl träffa kompisar, du är ju fan sjuk.. , svarade jag och sprang ut.

Jag satt mig på en sten vid stranden och messade med Sebbe.

Kom till stranden, ska Amanda med? Puss från Felicia ;* ♥

Okej jag kommer, nej hon ska hjälpa hennes mamma !! Puss från S ♥

Efter en stund kommer han, jag blir lite generad men försöker dölja det. Han sätter sig bredvid mig och tar tag i min hand, han kramar om den och tittar upp på mig. Sedan ger han mig en kyss, som igår.
- Hej, säger han efter en stund.
- Hej , svarar jag och tittar honom djupt in i ögonen.
På något sätt blir jag lite modig och sätter mig i hans knä och ger han en lång kyss, jag böjer mig över honom och kramar om hans hår.
- Kom, jag ska visa dig en sak , säger han efter en stund och tar tag i min hand och springer iväg.
Vi kommer fram till en motorbåt och han sätter sig i den.
- Ska vi åka , törs du det? frågar han.
- Kan du köra då ? skrattar jag.
- Klart jag kan, så dålig är jag inte, kom hoppa ner jag har flytvästar här, säger han och visar upp en plats till mig.
Jag hoppar ner i båten och känner mig osäker, men jag måste kunna lita på honom, tänker jag.
Jag får en flytväst och jag tar på mig den , den är stor och klumpig men duger i alla fall.
- Vart ska vi ? frågar jag.
- Andra sidan sjön, det är mycket finare där , svarar han.

När vi är framme hoppar Sebbe ut och lyfter ut mig, jag kan inte hålla mig för skratt när han lyfter ut mig.
Framme är det en skog , mycket finare än där jag bor, en strand med mjuk sand som kittlas under tårna.
- Fint va? Här brukade jag och .. , säger Sebbe och slutar prata.
- Du och vem ? frågar jag.
- Äsch, Tessan förra sommaren bara, hon tror vi är tillsammans fortfarande,  säg inte ett ljud att vi träffas, okej? säger Sebbe.
- Javisst, svarar jag.
Tessan , tänker jag. Jag känner henne inte, men hon ser väldigt svartsjuk ut t.o.m första gången vi träffades.
det ringer i min mobil och jag tar upp den och svarar.
- Hallå ? säger jag.
- Kom hem nu , svarar mamma och lägger på.

- Jag måste gå, säger jag.
- Okej , jag skjutsar hem dig, säger Sebbe.

Igår kväll hade jag ringt Gia och berättat vilka jag träffat. Hon blev inte avundsjuk, hon har ju Oliver.
Men man kunde höra suckningar ibland, jag undrar varför.

- Godmorgon, sovit gott? sa mamma när jag kom ut från mitt lilla rum.
- Ja, men sängen är hård, suckade jag surt.
- Kanske blir bättre med lite frukost? retade pappa.
- Vad ska bli bättre? svarade jag irriterat.
Jag åt upp frukosten och sminkade mig, satte upp håret och gick ut till Clara.

- Vad gör du ? undrade jag.
- Leker, du då ? svarade Clara.
- Tittar på dig, gillar du det här stället? undrade jag och drog handen genom Claras hår.
- Ja, gör inte du? svarade Clara.
- Snart kanske jag gör det, jag vet inte än , sa jag och tänkte på Sebbe.

När klockan är två går jag till stranden där det var bestämt. Jag väntar kanske 10 minuter men tillslut kommer Sebbe, inte dom andra.
- Är du ensam idag? frågar jag när han kommit fram.
- Ja, var det inte sagt så eller? svarade han och blinkade åt mig.
- Hhaha, ehm.. ja jag vet inte, sa jag och satt mig bredvid honom.
- Så , har du någon kille i Stockholm? frågade Sebbe.
- Nej , har du någon tjej i Västerås ? frågade jag och butta till han lite lätt.
- Ge dig, nej , jag hade , svarade han.
Vi satt tysta en lång stund och kollade ut över sjön.
- Vill du bada? frågade han tillslut.
- Då måste jag gå och byta om, svarade jag.
- Nehe, det måste du ju inte , svarade han och knuffade ner mig i vattnet.
- Du din.. , skrek jag och drog med honom ner.
Vi tittade på varandra och sedan hände det, han kysste mig. Hela världen stannade upp och jag log.
Det här kunde vara början på något bra i sommar, tänkte jag.

Jag såg 4 personer springa en bit bort och dom hade sett mig. Dom kom mot mig och jag satte mig ner på klipporna och låtsades plippa med mobilen.
- Och vem är det här då? undrade en kille i ungefär 14-15års åldern.
- Felicia, vem är du själv? svarade jag.
- Jag är Sebbe och det här är Amanda, Tessan och Gustav. Hur gammal är du då? sa han som tydligen hette Sebbe.
- Ehm, okej. Jag är 13, snart 14. Och du, eller jag menade ni? svarade jag frågande på dom.
- Jag är 15, Amanda är 13, Tessan är precis som jag 15 och sen Gustav är också 15 , säger Sebbe.
- Okej , hej allihopa! säger jag och vinkade lite lätt åt dom.
- Hej , gud vad kul att du och jag är i samma ålder, jag är Amanda , säger Amanda och sätter sig bredvid mig.
- Aaa hej , jag är Tessan, fast.. det kanske du visste eftersom Sebastian sa det, han som alltid ska visa sig, suckade hon den där Tessan.
- Tja, sa han den där långa Gustav.
- Vad gör du här då ? frågade Sebbe.
- Är här tre veckor i våran sommarstuga, fast det var ett bra tag sen sist, vi bor där borta, sa jag och pekade bort mot sommarstugan.
- Aja , vi bor lite längre bort , alla vi fast inte i samma, vi är grannar här på sommaren, vart bor du annars? sa Sebbe.
- Stockholm , och ni ? frågade jag.
- Vi bor i Västerås, alla vi , sa Amanda och log mot mig.
- Det är ju ganska nära Stockholm, svarade jag.
- Felicia , det är ma .... t .. , stammade Alex som kom fram bakom oss.
Vilka i helvete är ni ?
- Tja , Sebbe , Gustav, Amanda och Tessan , snacka med Felica här,  hon vet , sa Sebbe.
- Äsch, kom nu ! sa jag o drog med Alex.
- Ey Felicia , ditt nummer då ? Får jag det imorgon, här klockan 2 ? ropade Sebbe efter mig.
- Visst ! ropade jag tillbaka.


- Vilka var det ? undrade Alex.
- Några från Västerås bara, jag vet inte dom kom värsta random, svarade jag.

När vi kom till stugan så log det uppdukat på bordet ute. Pappa grillade något som såg ut som egen fiskad fisk och mamma hackade sallad och grönsaker.

- Vart är Clara? frågade jag till mamma.
- Hon fixar i sitt rum, var har du varit? Det är mat snart, svarade mamma.
- Äsch, vid sjön bara, sa jag.
Jag gick in till Claras rum och hon satte upp katt tavlor på väggarna och dekorerade med rosa i rummet.
- Hej , det är mat snart, kom så går vi ut, sa jag och tog i Claras hand.
- Okej visst, svarade hon.
- Åh vad bra att ni kom, vi ska precis börja att äta, sa pappa.

Vi satte oss vid bordet och jag lade upp fisk , ris och sallad.
- Vart har du fiskat? frågade jag till pappa.
- Bakom sommarstugan, vid den sjön finns det ganska mycket fisk, svarade pappa med mat i munnen.
- Mm , fisken var jättegod, sa mamma.
- Jag träffade några från Västerås, sa jag.
- Trevligt, är dom också här på somrarna? undrade mamma.
- Ja tydligen, svarade jag.

Efter maten lade jag mig i sängen och ringde upp Gia, det gär skulle hon få höra.

- Du får bara inte åka Felicia, stanna här, bo hos mig , säger Gia i telefonen.
- Jag skulle vilja det, men det är bara 3 veckor , vi har ju 7 veckor att umgås sen, säger jag för att uppmuntra henne.
Egentligen borde hon uppmuntra mig, det är ju jag som ska vara borta på landet, hon får ju vara i stan och vara med kompisar, när jag är ute på ett jävla land och får mocka skit säkert.
- Jaha, ja.. men vi måste messa och så , vi verkligen måste! svarar Gia.
- Ja, nu måste jag åka , vi ses hejdå! säger jag.
- Hejdå ! svarar Gia.
Jag lägger på och lägger iphonen i min väska och bär ut den till sätet.
- Kom nu åker vi , säger mamma.
Jag, Clara , Alex , mamma och pappa sätter oss i bilen och vi åker iväg till sommarstugan.
Efter 1 timme är vi framme vid Mcdonals för att luncha.
- En happy meal , och 3 stycken Lilla menyn tack , säger pappa till kassörskan.
- Ja, var det bra så? svarar hon.
- Absolut,  säger pappa.
Vi tar brickan med mat och häller upp läsk i muggarna. Vi sätter oss vid ett bord ute och smaskar på maten.
Clara min lillasyster är 8 år och Alex min storebror är 15.
- Ska det här bli kul nudå? frågar pappa.
- Vafan tror du ? Dötrist, svarar Alex.
- Jag säger detsamma, säger jag.
- Men svär inte, det kommer bli kul, jag lovar! säger mamma.
När vi ätit upp åker vi igen och är framme vid sommarstugan , solen ligger varmt över oss och när vi öppnat stugan så luktar det damm. Jag nyser ett antal gånger innan jag vant mig.

- Här behövs det städas, lägg in era väskor i rummen så börjar vi städa, säger mamma.
- Jag pallar inte, jag går till klipporna vid sjön, svarar jag.
Mamma suckar djupt men jag låtsas inte bry mig. Jag har varit här många gånger förut, men det var några år sedan. Vi hade en stig här, jag och Alex som leder till en sjö med klippor och strand, det brukar bara vara vi och en annan familj som bada här. Men det var längesen, när jag var 5 år.
När jag är framme sätter jag på musik på iphonen, lutar mig bakåt och sätter på mig solglasögonen.

Jag hör några som skrattar och springer en bit bort så jag tar av hörlurarna och reser mig upp..


DEL 3 kommer snart !

- Felicia, det är en sak du måste veta , säger Gia.
- Vadå ? svarar jag.
- Jag älskar dig mest på denna jord, och vi får aldrig skiljas åt , säger hon.
- Jag älskar dig också syster, om jag får kalla dig så! svarade jag och kramade om henne.

Vi drack ur våra color och solen stekte mot våra ben även fast klockan var nio på kvällen. Jag hade längtat till sommarlovet så mycket och nu var den äntligen här.
- Kom vi går hem till mig, Oliver möter oss på vägen , sa Gia och reste sig upp.
- Ehm .. okej , svarar jag och tar min cola i vänstra handen och tar mina tofflor i den högra.
Vi går längs vägkanten barfota, bort från stranden och möter Oliver på sin vingliga cykel.
- Tja, säger han.
- Hej gubben, svarar Gia och ger han en lång kyss.
- Hejhej , säger jag när dom är klara.
Gia hoppar på bakom Oliver och dom kör iväg.
- Men hallå, jag då ? skriker jag när dom cyklat en bit.
Gia skrattar och vinkar hejdå till mig, sen försvinner dom bortåt. Jag stannar och tar på mig tofflorna och går iväg. När jag är framme vid skogen där jag ska gena hör jag något prassla bakom en buske.
Jag blir rädd och tar ett hårdare tag om min cola flaska.
- Buu ! skriker Gia och hoppar fram bakom en buske.
- Whaaa ! skriker jag och hoppar till.
- Trodde du vi stack från dig? skrattar Oliver som tittar upp.
- Ja, jag trodde nästan det , svarar jag.
Oliver leder sin cykel som stod bakom ett träd och vi genar vid skogen, det är tyst nästan hela vägen. Ingen pratar.

Vi är framme vid Gias hus och vi går in till hennes rum.
- Vad ska ni göra på sommarlovet då? undrar Oliver.
- Jag ska vara med dig och andra, skrattar Gia och kramar om honom.
- Ja jag ska vara i vår sommarstuga i 3 veckor, det värsta av allt på hela sommaren, suckar jag.
- Låt inte så negativ, du kanske hittar en pojkvän som bor där, så som det alltid är i filmer, säger Gia.
- Men nej , jag vill vara singel man känner sig fri ! säger jag glatt.
- Jag känner mig fri som en fågel även fast jag har min älskling , ler Gia.
Oliver ler och dom kysser varandra. Fri , tänker jag. Knappast, jag känner mig instängd.